29/12 Återföreningen

 

 Hej!

 

Visst berättade jag att jag var frisk nu :-)

 

 

I dag var planen att åka norrut igen. Mot kallare väder skulle man kunna säga. De senaste dagarna har det varit rätt så bra väder här i San Diego, men nu kommer det att bli lite kyligare. Los Angeles ligger drygt 20 mil norr om San Diego och det är målet för dagen, närmare bestämt Ontario CA som ligger lite norr om själva Los Angeles.

 

En utflykt gjordes först till en, för dig som är tv-serie intresserad välkänd badstrand, där Madeleine och hennes vänner tillbringar mycket tid under sensommaren och hösten.

 

 

Tyvärr var vädrets makter inte med oss och det var svårt att föreställa sig i regnet att hon tillbringat så många timmar här en dag som denna.

Men med lite fantasi går det förståss. När man är ute på upptäcktsresa går det åt en hel del energi så ett depåstopp gjordes direkt efter strandhugget.

 

 

När jag fick in maten med hamburgaren skickade kocken med en fet vass kniv. Eftersom jag redan hade bestick så förstod jag inte vad den skulle användas till eftersom jag redan fått bestick. Hur som helst, jag använde den som en vanlig kniv tillsammans med gaffeln när jag åt min burgare på ett enligt mitt tycke civiliserat sätt. Emellertid blev jag varse hur det var tänkt när jag senare spanade på några infödingar som beställt samma rätt som jag. Man skulle tydligen använda kniven till att dela burgaren mitt itu för att sedan äta den med händerna. Hmmmm...., ja alltid lär man sig nått.

 

Därefter fortsatte resan in i landet för att göra ett stopp vis posten i Fullerton. Jakten på mitt borttappade paket hade börjat. Det visade sig att det var levererat till lägenheten Madeline flyttat ut från 1v tidigare! Efter en del arbete kunde så småningom brevlådan i den utflyttade lägenheten vittjas och Roine hade sparat 700 + 900kr, allt lite beroende av hur man räknar. Bra förtjänst på den här dagen :-)

 

Nu började tiden bli knapp och högsta fart sattes mot Los Angeles International där Malin och mågen skulle hämtas upp efter deras alldeles egna utflykt till San Francisco. Vi han nästan komma i tid ;-) Ja för dem som känner mig kommer jag ju sällan exakt i tid och så blev det inte nu heller.

 

Väl på plats skulle allt bagage stuvas om och få plats i en enda bil. En riktig utmaning kan man säga men alla tog det med ro och tillslut lyckades faktisk uppdraget.

 

 

Sedan sattes högsta fart mot Ontario, CA som var dagens slutdestination. Eftersom kvällen var ung bestämdes att en outlet skulle hinnas med. Själv hade jag fortfarande väldigt ont framför min högra häl och såg chansen att köpa mig ett par nya skor. Men det skulle visa sig vara mer tidsödande än planerat.

 

Tillslut hade ett par Asics Gel Cayanao 18 provats ut, d.v.s. fjolårets modell av den populära skon för endast 650 kr, med andra ord ett riktigt kap!!!  Men också hade mågen avstyrt min första impuls att gå på den 50$ dyrare Gel Cayanao 19, i rött och limegrönt, som var årets modell. Jag kanske inte har berättat det tidigare men mågen är väldigt ekonomisk av sig. Tyvärr var skorna stöldmärkta så jag kunde bara prova den vänstra skon. Expediten vägrade ta bort stöldmärkningen och hänvisade till att det bara kunde göras i kassan. Väl där var det inte läge att tjaffsa om att prova mera eftersom köerna var oändligt långa. Jag betalade och passade även på att inghandla någon form av liniment till min värkande fot.

 

Hur som helt, när jag kom ut från butiken så stoppade jag in de nya specialsulorna, som också inhandlats, i de alldeles nya skorna. Remmade sedan på mig dem och kastade kartongen i närmaste soptunna. Men, men....

…. nu förhåller det ju sig som så att jag har väldigt känsliga fötter :-) Därför märkte jag genast att det kändes konstigt i den högra skon under trampdynan. Min fru tittade irriteat på mig och påminde om paret av samma modell jag köpte på förra resan som står oanvända på grund av att de visade sig vara ett halvt nummer för små vid närmare utprovning. Och den ägde rum när jag var i South Carolina medan skorna inköpts i Florida.

 

Frun gick direkt lös på soptunnan där jag slängt förpackningen och innan ”security” hunnit fatta att det fanns en ”garbage collector” mitt ibland dem, hade kartongen återfunnits och skorna placerats i den samma. Lite skamsen fick jag vända åter till butiken. Där visade det sig tyvärr att jag köpt det enda kvarvarande paret. Efter en del provade av alternativa modeller så fick jag till slut mina limegröna godingar ;-)

 

 

Undrar du vad som låg i paketet jag jagade? Ja det var en helt vanlig men i sverige osedvanligt dyr CPAP-mask som jag använder för att inte snarka. Och den skymtar i förgrunden på sängern framför Madeleine.

 

 

 
 

Ha det så bra

Roine

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0