roinen

Hej!

Äntligen fredag skulle man kanske tänkt hemma i Sverige. Men sanningen att säga så har jag inte så värst mycket koll längre Vilken veckodag det är spelar liksom inte så stor roll här. Semestern och resandet flyter på ändå.

Att vara på resande fot under semestern betyder vanligtvis följande, i alla fall för mig:

• Man får se mycket.

• Tillbringar många timmar bakom ratten.

• Upplever en överraskning varje dag avseende boendet – hur det ser ut i verkligheten där man ska tillbringa natten?

• Äter inte två måltider på samma ställe.

• Möter hela tiden nya människor.

• Blir en fena på att packa och packa upp förståss.

Och apropå packa......

….som vanligt var det för mycket grejer med redan från Sverige. Med nöd och näppe lyckades jag stuva in väskorna. Efter det så fans det inte speciellt mycket plats över. 

I dag höll det till och med på att gå så illa att ”mågen” inte fick plats - vart ska jag sitta då?
Men efter en del omstuvning löste sig det hela på bästa sätt :-)

Nu fanns det förstås en förklaring till att så mycket packning skulle släpas med. Och jag illustrerar den först med bilden nedan som togs i går. Snö och -13 grader, ja så kallt så att tom tåget stog stilla.....brrrr!

Jämför den med bilden nedan från i dag på eftermiddagen. Palmer och stillahavet vid Santa Monica. Plus 18 grader varmt....mmmm. Nu tror jag inte att det är höjdpunkten vad avser värme, för jag räknar nog med att det ska vara en bit över tjugo i Miami. Så det är inte så underligt att det blir mycket när allt från kavaj & slips, fleece & långkalsonger till badshorts & T-shirts ska med.

Dessvärre  har resan blivit som en sjukstuga. I början var det bara Madeleine som var förkyld och jag som hade ont i foton, bortsett då från min tillfälliga matförgiftning. Sedan insjuknade frun, ”mågen” och på slutet hade tom med Malin känningar av lite halsont. Jag var på Wallmart och shoppade loss på hostmedicin, huvudvärkstabletter,  näsdroppar och en äkta Vics”-inhalator, tror inte längre att de finns i Sverige. Nu håller jag tummarna för att alla snart ska bli bättre och för att nattens flygning inte ska göra hälsan sämre.

Och så var det dags för avsked igen........

Ja det ä inte utan att man nästan fäller en liten tår. Det har varit roligt att resa tillsammans alla 5 den senaste veckan. Och även om nytt sällskap väntar i Miami så gillar jag ju Malin och ”mågen”. Den senare trotts att han har en del konstiga idéer kring hur jag ska spara pengar, och inte så sällan förstör min fotografering ;-)

Just nu sitter jag på Los Angeles International Airport (LAX). Här ska jag vänta i ytterligare två timmar innan planet som ska ta oss österut förhoppningsvis är klart att lyfta. Det enda man kan roa sig med är att studera andra passagerare som också försöker slå ihjäl tiden.

Hobbyn....?

Nej jag har inte lagt ner den än. Jag tänker på Grön och fotar outtröttligt granar där jag kommer över dem.

Ha det så bra,

Roine